3 anledningar till att var tredje svensk inte har råd med en plötslig utgift

Var tredje svensk har inte råd med en plötslig utgift som motsvarar en halv månadslön. Samtidigt har vår konsumtion nåt nya rekordnivåer. Hur blev det såhär? Och vad kan vi göra åt det? För att hitta de bakomliggande faktorerna har Formalivet sökt svar bland statistik och psykologer.

Vi är sociala varelser

Det är tydligt att vi föredrar att shoppa framför att spara. Bara mellan 2006 till 2016 ökade vår konsumtion med 23 procent. Samtidigt visar en undersökning som Länsförsäkringar Bank gjort att så många som en av fyra har mindre än 20.000 kronor i sparkapital.

Svenskarnas konsumtion från år 2000 till år 2016

– Vi är en social art, säger Åse Innes-Ker, universitetslektor på Lunds Universitet och forskare inom emotionspsykologi som menar att det har med vår sociala natur att göra.

– Vi kommer just nu ur den stora gåvo-säsongen. En av anledningarna att man shoppar mycket är ju att ge presenter. Att ge varandra gåvor (och sedan gengälda) är något som har en viktig social funktion hos människor – vi brukar kalla det reciprocitet.

– Det är ett sätt att visa att vi hör ihop, att jag är någon som är generös, någon som inte snyltar på andra, och som du kan räkna med som någon som kommer att hjälpa till i framtiden. Det är en tydlig del i konsumtionen.

Åse Innes-Ker föreslår att det kan bero på vår längtan att möta likasinnade. Att vi shoppar för att uttrycka vilka vi är och vilka vi vill träffa.

– Dom av oss som gillar att shoppa (och det är långt ifrån alla) vet att det kan kännas roligt. Just nu har jag en ny trevlig klänning på mig, som jag absolut inte behöver, men som jag köpte ändå, för att jag kan.

– Så varför? Evolutions-psykologen Geoffrey Miller la fram en intressant tes i sin bok “Spent”: Nämligen att vi är en social art, och att det är viktigt för oss att hitta andra individer som passar oss, med liknande personligheter och ideer som vi har. Vi vill då demonstrera för andra vad vi går för, så att vi inte lockar till oss personer som har andra förväntningar på oss än de vi besitter.

Vi vill attrahera likasinnade

Ingen människa vill vara ensam. Alla människor vill träffa och attrahera likasinnade. Åse Innes-Ker menar att vårt shoppande inte behöver vara för ett uppenbart jagande efter en högre social status, utan något man delar med varandra eller för att hitta personer man kommer trivas med.

Enligt Geoffrey Miller har vårt shoppande inte bara med “status” att göra – utan mycket mer ett signalerande av vem är jag, så att man attraherar den typ av vänner och partners där man kommer att trivas bäst (Tycker du inte om något i hur jag ser ut/vad jag har, så är du inte den personen som jag vill dra mig till).

– Eftersom att vi är sociala är det väldigt viktigt för oss att hålla reda på vem andra är, och status-signalering är ett sådant sätt. Statussymbolerna skiljer sig åt beroende på vilken gruppering man har.

Vi tror att framtidsutsikterna är ljusa

Sverige är ett av de länderna i Europa med bäst ekonomi och det speglar sig i våra spar- och shoppingvanor. Samtidigt finns det flera incitament till att handla. Sveriges hushållsekonomi utgör nämligen en stor del av landets BNP och finansierar således vår välfärd.

Åse Innes-Ker misstänker att bedömningen av våra framtidsutsikter kan spela in i besluten att handla, snarare än att spara.

– Jag kan tänka mig att om man alltid väntar sig att det kommer finnas en stadig ström av inkomst, och inte förutser knapra tider, så finns det liten anledning att spara. Men inget jag vet att man har tittat på vare sig i ekonomi eller inom psykologi.

– Det kan ju helt enkelt vara så att om man inte har en rätt tydlig upplevelse av att sparandet kommer att ge en fördel längre fram, så är den helt enkelt inte något som figurerar i besluten jag tar nu.