Bli gladare genom att lägga pengarna på tid, istället för mer prylar

Länge har man sagt att pengar inte kan köpa lycka, men nu hävdar forskare raka motsatsen – beroende av vad du lägger dina hårt intjänade kronor på så kan du bli gladare.

En ny forskning från National Academy of Science föreslår att människor kan bli gladare av att lägga pengar på tjänster som sparar tid, som att exempelvis få lägenheten städad, barnvakt, studiehjälp eller att få maten levererad hem till dörren. Jämför man med materialistiska saker – som prylar – som inte boostar glädjen som man kan tro så uppstår en tydlig skillnad om vad det är bäst att lägga slantarna på.

Egentligen är det väl inte heller så konstigt? Att konsumera tjänster som sparar tid ger oss nämligen något som vi alla behöver mer av – än mer fritid!

Studien kommer även i en tid då vi konsumerar mer än någonsin. De flesta av oss är snabbare än en Usain Bolt på 100 meter på att köpa den senaste mobil-modellen, smalaste TVn och de flashigaste skorna – samtidigt är vi mer återhållsamma med att lägga pengar på tjänster som sparar tid.

Elizabeth Dunn, författare i ämnet och professor i psykologi på University of British Columbia har sina aningar om varför “Att överväga att betala någon för att göra något som du är fullt kapabel till att göra själv kan framkalla skuldkänslor.”

Dunn och hennes kollegor hade en föraning om att människor skulle bli gladare med livskvalitén om det tog till vara på tjänster som minskade deras monstruösa “att göra-lista”.

“Vi hade en hypotes om att människor skulle bli gladare om de spendera pengar på att köpa sig ur de tråkiga sakerna som de inte gillar att göra.”, säger Dunn.

Som ett test så skapade hon och hennes kollegor ett experiment: Först tog de in 60 vuxna under 70 år från Vancouver i British Columbia. Forskarna gav de sedan pengar och bad människorna att spendera de på två olika sätt under de två efterkommande helgerna.

“Under en helg så gav vi dem $40 och bad dem att spendera pengarna på ett sätt som gav de mer fritid”, förklarar Dunn. Deltagarna i studien fick sedan välja mellan en stor mängd av olika tjänster med allt ifrån mat levererad till dörren till att att få huset städat eller få hjälp med att springa ärenden.
Under den efterkommande helgen fick de återigen $40, men som de bara ficka spendera på materialistiska saker, där de kunde köpa vad de ville inom budgeten. “En person köpte en Polotröja”, säger Dunn. “En annan köpte ett fint vin”.

Efter varje helgsköp så ringde forskarna deltagarna och frågade hur de kände. Deltagarna rapporterade hur mycket “positiva känslor” och “negativa känslor” de upplevde, säger Dunn.

När deltagarna från studien spenderade pengarna på tjänster som sparade tid så blev de gladare.

“Bara att köpa sig ur små vardagliga utgifter som att få gräsmattan klippt eller att städa badrummet gjorde en stor skillnad i hur glada människorna kände sig”, säger Dunn.

Men hur mycket gladare blev de? Det hjälpte en annan del av studien att besvara.

Samma forskare tillfrågade en grupp på 6000 personer inom olika socioekonomiska klasser runt om i USA, Kanada och Europa.

Deltagarna besvarade undersökningens frågor kring om de spenderade pengar på att få mer fritid, och i så fall, hur mycket de spenderade varje månad.

Dessutom blev deltagarna tillfrågade att ranka hur glada de blev i en skala till 1 – 10 i livsglädje.

“Vi upptäckte att människor som spenderade pengar på att köpa tid nästan blev en poäng gladare i den tiogradiga skalan, i jämförelse med människor som inte la pengarna på att köpa tid.” förklarar Dunn. Människor inom alla socioekonomiska klasser gynnades av att “Köpa tid”, adderar hon.

“Det är svårt att få människor att klättra upp i livsglädje”, säger Dunn. “Att livsglädjen klättrade en hel nivå bara genom att göra små förändringar i hur de spenderar sina pengar, är något som vi är intresserade av att få än mer förståelse kring och kanske uppmana människor att få förståelse om.”

Emanuel Maidenberg, en klinisk professor på psykiatri och beteendevetenskap på UCLA som inte var involverade i studien berättar för tidningen NPR att han vara lite förvånad över resultaten och säger att det är en möjlighet för människor att tänka på tjänster som sparar tid som ett “Verktyg att hantera sin stress”.

Men det finns fortfarande många obesvarade frågor, förklarar han. Exempelvis funderar han på huruvida de upphöjda positiva känslorna håller i sig, “eller om det bara är den bara är en kortvarig respons”.

Skaparna “presenterar tillräckligt med data för att rättfärdiga djupare studier i ämnet”, säger Maidenberg. “Det är spännande.”.

Kanske borde vi skippa det där nästa spontanköpet  och lägga pengarna på hemstädning, flytthjälp, hemlevererad mat eller något annat som ger oss något som vi alla behöver mer av – än mer fritid?